Uppdrag 7



Ni fick pröva på att tillverka tre olika stora båtar som var tillverkade av aluminiumfolie.

Ni fick sedan trycktesta dem i vatten var för sig och beskriva hur ni upplevde de olika båtarna. Båtarna har samma form men är olika stora och ni upptäckte att den lilla båten inte gav så mycket motkraft som den stora. När ni lastade båtarna så kunde ni konstatera att den stora båten lastade ca 100 kulor och den lilla ungefär 20 st.

Resultaten skrev vi upp på tavlan.

Hur många kilogram går det att lasta i min plastlåda innan den sjunker?

7dm * 3dm * 3,5dm =

Ni får fundera kring tre olika situationer där vi lastat kulor i båtarna.

Varifrån kommer lyftkraften? Hur kan vi få en stor/liten lyftkraft?

• Lyftkraften från vattnet måste vara lika stor som Tyngdkraften nedåt.
• När tyngdkraften blir större än lyftkraften så sjunker båten
• Maximal lyftkraft får vi när så mycket vatten som möjligt har trängts undan
• Lyftkraften kommer alltså från vattnet. Om mycket vatten kan trängas bort så får vi stor lyftkraft.

 Ska vi pröva hur plastlådan flyter och om den klarar av att lastas med elever?

Flyter läsk?

Förklaring:

• Alla burkarna har samma storlek och volym
• Det betyder att de kan tränga undan lika mycket vatten
• Lyftkraft beror på hur mycket vatten som trängs undan
• Vanlig Cola innehåller socker och blir därför tyngre än de andra burkarna
• Lyftkraften räcker till att lyfta lightburken 
• Lyftkraften räcker inte till att lyfta cola med vanligt socker i

Exempel med sten i vatten

När vi badar och lyfter en sten i vattnet så märker vi att stenen är lättare i vattnet jämfört med om vi håller den ovanför vattnet.

I vattnet får stenen en lyftkraft från omgivande vatten. Lyftkraften beror på hur mycket vatten som trängs undan. Om stenen har en volym på 5 liter så tränger den undan 5 liter vatten. Lyftkraften blir då 50 N. Om stenen har en massa på 15 kg ( 150 N ) så kommer vi att uppleva att tyngden av sten i vattnet är 100 N ( 150N - 50N )

Lucia...........

har vi varit på och vi kanske blir lite sena till dagens lektion.

Film om rymden kan kanske passa på den tid som blir över.

Film om månen

Ni börjar med att läsa igenom uppdraget på s.15-16

1. Tillverka båtarna. Börja med den stora båten som är 20 cm
2. Testa båtarna i vatten och tryck med fingrarna tills den sjunker. Anteckna på bloggen vad ni upptäcker
3. Gör förutsägelser om hur många kulor som varje båt klarar av att bära. Anteckna på tavlan. Testa och skriv era resultat på tavlan.

Extrauppgift: Tillverka en båt som kan bära 8 st kulor men sjunker när ni lägger på den nionde kulan.

                    Läs sidan 17

Nästa lektion så ska vi göra nya arbetspar.

Uppdrag 6 Kan en lerklump flyta?

• Vi ser att lerklumpen kan flyta om den är formad som en ..... 
• Varför flyter den som en båt men inte som en ......?
• Den flyter när det finns ..... i den
• ....... fördelas mer när den blir stor
• Klumpen är .... Ingen luft. Den är kompakt.

Dagens uppgifter:

1.Ta fram en balansvåg och väg upp en lerklump som väger 22 gem.

2. Forma lerklumpen så att den flyter

3.Fundera på vad du behöver göra för att båten ska bära fler kulor?

4.Paruppgift: Fundera på varför det går att lasta i fler kulor när du ökar volymen på båten?

5.Skriv in svaren på fråga 4  i kommentarsfältet på dagens blogginlägg.

6.Kolla kort film om världens största fraktfartyg

Om vi hinner så börjar vi konstruera ett klassdiagram över föremålens vikter

Kraftmoment

Se filmklippet och rita, räkna på tavlan

Koppla till deras vägningar

Ändrad form samma massa

Bessman  

Kraftmoment



Att beräkna kraftmoment ingår i kursen. Det betyder att du t.ex. ska kunna beräkna var någonstans som man kan placera sig på en gungbräda för att det ska bli jämvikt.

Begrepp som man ska känna till:

• Tyngdkraft
• Hävstång
• Kraftmoment
• Vridningspunkt
• Jämvikt

Jag ska visa med några exempel i en skärminspelning klicka här

På fredag fortsätter vi med uppdrag 5

Uppdrag 5 

Gemensam vikt på föremålen.
Vi enades om gemensam vikt på föremålen. Vi använde medianvärdet och skrev upp alla värden och plockade sedan bort det lägsta och det högsta tills vi bara hade ett värde kvar.

I viktordning

1. Träkula 1 liten  ( F )
2. Aluminiummutter 1 stor ( S )
3. Nylonskruv 1 stor o 1 liten ( S )
4. Liten träcylinder 1 stor o 1 liten ( F )
5. Liten PE 2 stora ( F )
6. Liten akryl 2 stora o 1 liten ( S )
7. Stenkula 2 stora o 1 liten ( S )
8. Liten aluminiumcylinder 5 stora ( S )
9. Stor träcylinder 5 stora och 2 små ( F )
10. Stort flöte 8 stora o 1 liten ( F )
11. Stor PE 9 stora ( F )
12. Stor akrylcylinder 11 stora ( S )
13. Modellera 22 stora ( S )
14. Stor aluminiumcylinder 24 stora  ( S )

Vilka tunga föremål flyter? Vad beror det på att de flyter?

• Flötet och stor PE-cylinder. Vikten är fördelad. Det är stora saker så vikten kan fördela sig bra. Vikten fördelar sig på storleken/volymen. Vissa material flyter alltid även om de är tunga. Om det är luftiga material så flyter de bra även om de är tunga.

Vilka lätta föremål sjunker? Vad beror det på?

• Aluminiummutter o nylonskruv. Det har någonting att göra med materialet, det finns ingen luft i, de har fel form, de är kompakta, metall sjunker oftast.

Väg upp en lerklump som väger 22 gem. Ändra formen och undersök om det ändrar hur tung den är? Gör först en förutsägelse.

• Vikten förändras inte bara storleken

Vi fortsätter med uppdrag 4

Ni fick i uppdrag att ta med något som flyter eller sjunker. Vi gör förutsägelser och testar.

Vi går vidare med uppdrag 4



Hur många gem väger det?

Vi kommer att använda en balansvåg och väga sakerna med hjälp av gem.

När man genomför vägningarna så är det klokt att kontrollera vågen och kalibrera den om det behövs.

Kalibrera???? Justera vågen så att mätningarna är pålitliga, Kalibrera= anpassa eller ställa in något.

1. Rangordna föremålen från lättast till tyngst
2. Anteckna ordningen i arbetsboken
3. Ta fram arbetsbladet och börja med att fylla i om det är en flytare ( F ) eller sjunkare ( S ).
4. Väg varje föremål ( Kalibrera först och väg sedan föremålet  tre gånger )
5. Jämför resultaten med punkt 1

Extrauppgift: Vad är en besman? Hur fungerar den?

Begrepp: Massa, Tyngd, Kraft, Hävarm, Kraftmoment, Enheter.

Vi ska kolla på filmen ( 23 minuter in i filmen )

Uppdrag 4

• Vi går igenom hur balansvågen fungerar.
• Kalibrera vågen så att den mäter rätt
• Arbeta naturvetenskapligt. Upprepa mätningarna tre gånger.
• Gör förutsägelser om hur mycket föremålen väger. Ställ upp dem i viktordning.

Se Hemuppdrag 2. Ta med något som vi testar ( flyter eller sjunker ) till nästa lektion.

Uppdrag 3

Vad gjorde vi förra lektionen?

Skaffa gmail konto

Se uppdrag 3


Undersök:

1. Studera föremålen som ni hämtat. Gör förutsägelser och anteckna på arbetsbladet. Försök att motivera varför den kommer att flyta eller sjunka.

Fundera och diskutera: Hur påverkar vikten ett föremåls flytförmåga? Skriv in era ideer på bloggen i kommentarsfältet.

Efter att ni kommenterat på bloggen så tar ni fram en balja med vatten och testar era föremål. Anteckna på bladet om saken flyter eller sjunker.

Uppstart ny grupp i fysik

Välkomna 7A!

Placering i klassrummet. Skriv ditt namn på en liten papperslapp.
Ni får en bensträckare på fem minuter och sedan letar ni upp er plats.

Det här arbetsområdena kommer vi att arbeta med i år 7 ( Se tidigare inlägg i bloggen ).

Att ha med till lektionerna:

1. Dator
2. Penna och sudd
3. Nyfikenhet

Arbetssätt och arbetsformer, ge förslag under tiden vi arbetar. 

Vi arbetar med blogg och då är det bra med ett gmail- konto.

Tema flyta eller sjunka

1. Ge exempel på sådant som flyter eller sjunker. Vi antecknar på bloggen.7A ger förslag: Trä, plast, flaskpost, båt, boll, gummianka, livboj, ubåt kan både flyta o sjunka, vinkork, papper, foppatofflor, en levande anka, en plastflaska kan flyta och sjunka, trästockar, ballong, en tvättsvamp.

Bowlingklot, ankare, döda fiskar, en död anka, en sten, nycklar, en telefon, en tv, glas, tejprulle, ett dörrstopp, x-box, tand, rått ägg, en bil, en fyrhjuling.

1. Era tankar om varför det flyter eller sjunker. 

1. Dykning och Flytväst
2. Varför flyter fartyg av järn medan ett järnankare sjunker?

      

De mystiska pärlorna.

Tillverka planetmodeller

Ni blir indelade i arbetsgrupper.

Uppgifter:

• Tillverka planetmodellerna i lera.
• Var och en tar reda på någon fakta om en valfri planet. 
• Öva er på att redovisa er fakta.

Här har vi byggt upp vårat solsystem

På fredag tar vi med oss våra planeter och placerar ut dem i solsystemet. När vi är på vår rymdfärd så stannar vi vid de olika planeterna och ni får berätta något om dem.

Astronomi

Mål:

• Veta vad som menas med en stjärna, planet och satellit
• Veta något om hur det ser ut på månen
• Förstå hur tidvatten uppkommer
• Förstå hur solförmörkelse blir till
• Förstå hur månförmörkelse blir till

Solen            

Stjärna

Planet    

Satellit eller måne

Vårat solsystem   

Förutsättningar för liv på Jorden: Lagom avstånd från solen, vatten och atmosfär.

       

Månen: Vår närmsta granne 380 000 km bort , 1/6 dragningskraft, inga hav eller atmosfär, 130 grader varmt och -170 grader på natten.

Ger oss ebb och flod.

Ebb- vattensjunker undan

Flod- vattennivån höjs

Vi märker inte av det så mycket. I England kan skillnaden vara 12m.

Månförmörkelse och solförmörkelse

Film om månen, klicka på länken